Bättre än att sitta i en cell
AA-Anonyma Alkoholisters ingress
AA – Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, förhoppningar och styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism.
Det enda kravet för medlemskap är en önskan att sluta dricka.
AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag. AA har ingen anknytning till någon religion, politisk organisation eller institution. Ej heller till annan rörelse av något slag. Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare för eller motståndare till något annat.
Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet.
Det kändes bra att dricka
Vi drack allihop. De flesta av oss drack mycket. Vin, öl, rom, whisky, gin, vodka, tequila - bara det innehöll alkohol. De flesta av oss blev också fulla ibland. Men många av oss verkade eller kände oss aldrig fulla. Många av oss kunde dricka en hel del utan att det märktes. I början tyckte vi om att dricka. Vi tyckte om att vara med folk som drack. Många av oss gick ut och drack tillsammans med våra vänner. En del av oss drack hemma. En del av oss drack ensamma. Drickandet fick oss att känna frihet. Det verkade göra oss mer talangfulla. Modigare, smartare, roligare, livligare, snyggare, bättre älskare, mindre nervösa, mindre blyga och rädda. Det hjälpte oss att somna. Det hjälpte oss att umgås med andra. Det kunde göra oss lyckliga och få oss att glömma motgångar.
Som George berättar: "Jag började dricka när jag var elva, för jag ville vara ball tillsammans med polarna... Det fick mig att känna mig tvärcool och häftig. Jag var festens motor!" Carmen säger: "Jag skötte spriten fint och blev snyggare för varje glas. Jag var den häftigaste tjejen i kvarteret..." Billy säger: "Jag började dricka när jag var sjutton och gillade det på en gång!"
Vi är inte emot att dricka
Vi tyckte för mycket om det. Att dricka är okej, så länge det inte orsakar problem. Vi är inte emot någon annans drickande, bara vårt eget. Vi försökte inte få någon annan att sluta dricka, bara oss själva. Om du kan dricka utan att få problem, ta dig då en för oss! Men vi blev sjuka. Eller så fick vi problem på grund av vårt drickande. Ibland kom vi inte ihåg vad vi hade gjort. Vi som berättar här hamnade i fängelse. När vi satt inne fick vi höra saker om drickandet. Saker som vi inte visste någonting om. Det mesta handlade om hälsa. Vi beslöt att ta reda på mer.
Vad vi gjorde när vi satt inne
Upprepade gånger hamnade vi i fängelse, på anstalt, ungdomsvårdsskola. Vi var klara över att vi gjorde någonting fel. Kanske hade drickandet något med det att göra? Vi kunde se var vi kom ifrån. Vi kunde också se vart vi var på väg. Om inte något förändrades.
Vi tog en ordentlig, uppriktig titt på vårt eget drickande
Till en början på egen hand, utan att någon annan visste om det. Vi trodde att drickandet är var och ens egen grej. så vi försökte verkligen inse vår egen situation utan att lura oss själva. Vi såg på de goda sidorna av vårt drickande och på de dåliga. Vi såg hur ofta vi hamnade i trubbel på grund av vårt drickande. Många av oss hamnade aldrig i trubbel annars, utan enbart när vi drack. Om och om igen såg vi att våra problem hängde ihop med vårt drickande.Vi beslöt att lära mer om drickandet av experterna - alkisarna.
Män och kvinnor inom Anonyma Alkoholister kallar sig själva alkoholister eller alkisar. De, om några, måste veta sanningen om drickandet. Om det finns en AA-grupp i din närhet och du tror att du har problem som är kopplade till ditt drickande, är du välkommen på våra AA-möten. Du behöver inte säga att du är alkoholist. AA bryr sig inte om hur mycket du drack. AA bryr sig inte om vilken sort alkohol du drack eller vad du gjorde överhuvudtaget. Det enda AA bryr sig om är att du vill göra något åt ditt problem. Så vi sa till pastorn - advokaten, doktorn eller någon annan myndighetsperson - att vi kanske hade alkoholproblem. Vi sa att vi ville gå på några AA-möten.
Vi gick på så många AA-möten vi kunde - och lyssnade
Vi diskuterade inte. I början sa vi inte någonting. Vi bara lyssnade och ställde kanske några frågor. Vi försökte ha ett öppet sinnelag. Vi kunde se att de härmänniskorna verkligen visste vad det innebar att dricka. De hade själva varit där. I vilket fall som helst var AA-möterna bra mycket bättre än att sitta i en cell. Genom att gå på möten fick vi umgås med folk. Vi skrattade mycket. På en del ställen fick vi gratis kaffe och cigaretter. Det var ett välkommet avbrott i rutinen.
Vi lärde oss att för en del är drickandet en sjukdom
Det är ungefär som att vara allergisk. En del kan - av någon anledning - inte dricka riskfritt. Läkarna vet inte varför en del kan dricka mycket utan att bli sjuka, medan andra inte kan det. Läkarna säger att det är en sjukdom som kallas alkoholism. Vi inom AA kallar oss själva alkoholister. Men det betyder inte att vi allihop är asociala fyllegubbar. En del av oss tiggde på gatan, sov i portgångar, satt på mentalsjukhus och i fängelser eller bodde på ungkarlshotell. Men många av oss gjorde inget av detta. Många inom AA förlorade aldrig sinafamiljer, krockade med bilen eller kom i olag med polisen. Alkoholister är allasorters människor. Det är inte vad du dricker eller hur mycket du dricker, utan det är vad drickandet gör med dig, som gör dig till alkoholist. Men på ett sätt är alla alkoholister lika. Alla får vi problem på grund av vårt drickande. Det är något som är fel om du dricker när du inte vill dricka. Något är fel om du blir full när du inte hade tänkt bli det. Om du får problem av ditt drickande, men fortsätter - då är det något som är fel.
Vi talade med alla AA medlemmar vi kunde
Före eller efter AA-mötena frågade vi AA-medlemmarna om deras drickande, om hur de hade klarat av att sluta. De sa inte till oss hur vi skulle bära oss åt. De berättade bara vad som hade hänt dem och vad de hade gjort.
Vi beslöt att försöka låta bli att dricka
Åtminstone ett tag. AA-medlemmar svär inte att låta bli att dricka för evig tid. De låter bara bli att ta den första drinken, idag. Vi hade inget att förlora. Vi kunde pröva deras väg ett tag. Om vi inte gillade den kunde vi senare återgå till vårt tidigare liv. Men nu, eftersom vår gamla livsstil hade förorsakat oss så många problem, skullevi pröva AAs metod.
Vi försökte använda "24-timmars planen"
Den kan användas på många sätt. När man vill ta ett glas, försökte man låta bli- men bara i 24 timmar. Om 24 timmar känns för långt, skär man ner det till en timme eller 24 minuter eller till och med till fem minuter. Det hjälper inte att grubbla över det förflutna eller vara förbannad på det. Det är borta, för alltid. Men idag är här just nu. Vi kan göra något de här 24 timmarna. Morgondagen är ännu inte här. Så den enda tid vi kan påverka är just nu.Vi försöker att göra det lätt, inte svårt.
Vi skaffade oss mängder av AA-litteratur
Vi plockade på oss varenda liten broschyr och häfte på AA-mötena. Även de som inte såg intressanta ut. Även de som inte tycktes vara riktade just till oss. Vi försökte få tag i AA-böcker och läste allihop. Vi läste AA-Bulletinen, en tidskrift som ges ut varannan månad av AA-medlemmar. Den innehåller historier, teckningar, skämt och nyheter. Några av oss gjorde vårt eget paket av AA-litteratur och material. Vi tog med oss någon devis, som suttit på väggen på mötena eller knåpade ihop vår egen. Vi grunnade på vad den kunde ha för betydelse och på hur vi kunde använda den.
Vi skrev brev till AA-medlemmar
Om de AA-medlemmar du träffar inte kan hjälpa dig med det här, så finns det andra inom AA som kan. Många av dem har också suttit i fängelse. Många skulle bli glada om du skrev till dem och om de kunde skriva till dig.
Du får svar från en AA-medlem, som kommer att hjälpa dig så mycket han ellerhon bara kan. Post som du får från AA är aldrig märkt med "AA", det ser helt enkelt ut som vanlig privatpost. Att skriva till och få brev från någon i AA är bra för oss.
Du kan skriva till: AA:s Servicekontor, Box 16387, 103 27 Stockholm eller leta på www.aa.se
Vi tillbringade mindre tid med langare, hembrännare ochgamla suparkompisar
Vi menar inte att det är något fel med de människorna. Några av dem har varitvåra bästa vänner. Men att träffa dem mindre ofta gjorde det lättare för oss att inte hamna i besvärligheter. Goda vänner blir alltid glada när de ser att du mår bra. De vill inte att du råkar i svårigheter. Våra nya vänner i AA förstod detta.
Vi berättade för andra om AA
När vi hade gått på några AA-möten försökte vi att berätta om AA för de nyamän och kvinnor som kom till mötena. Några av nykomlingarna ansåg att de inte var redo för AA - ännu. För oss ärdet okej. Hur som helst, att berätta för dem om AA och försöka hjälpa dematt förstå AA har hjälpt oss. Vi lärde oss att handskas med de gliringar vi fick, för att vi gick till AA utan att härskna till. Några av oss blev retade för att vi gick på AA-möten. Vi var tvungna att kommapå hur vi skulle handskas med det. Någon kanske utbrast: "Jaså, dags för ett nyttfyllemöte, va?" Och vi svarade: "Precis, pysen! Kaffet är helschysst!" Eller vi kanske svarade: "Japp. Jag gillar alkisar!"Vilket rappt svar som helst verkade fungera. När de märkte att de inte kunde psyka oss så tröttnade de. Men för en del av oss spelade gliringarna ingen roll. Vi ignorerade dem helt enkelt. Många människor tycker att vi gått för långt i allt vi gör. Vi lät dem tycka eller säga vad de ville och gick vår egen väg. Vi behöll vårt lugn. Om du har diabetes eller en bruten arm och måste ta piller eller sprutor varje dag - inte låter du andra människor hindra dig från att bli frisk. Att gå till AA är vår medicin. Vi bryr oss inte om vad andra anser om det.
Vi hjälpte till på AA-möten
Någon måste ställa fram stolar och askkoppar eller brygga kaffe, städa upp efter mötet, sätta upp skyltar eller kanske lägga fram böcker och häften. De flesta AA-grupper har mötesledare och kanske andra ansvariga. Men de är inte chefer. De ser bara till att saker och ting blir gjorda. Vissa AA-grupper på anstalter och hem ger ut tidskrifter och tidningar. Ingen i AA får betalt för de här jobben, men att utföra uppgifterna hjälper oss att tänka på att vi skulle hålla oss nyktra.
Vi försökte att inte blanda ihop AA med religion och gruppterapi
På många institutioner kan de intagna delta i 1 AA-möten, 2 gruppterapi och3 gudstjänster. Det är viktigt att hålla isär de här tre sakerna i våra medvetande. Rådgivning och gruppterapi sköts av människor med professionell utbildning och som får betalt för vad de gör. Många av oss har hjälpts av att träffa en kurator eller att delta i gruppterapi. Men AA är annorlunda. Det sköts inte av människor med professionell utbildning utan av alkoholister, som inte får betalt för sitt arbete. AA-medlemmarnas främsta syfte är att förbli nyktra och hjälpa vem som helst som vill sluta dricka. AA hör inte ihop med någon religion. AA-medlemmar kan tillhöra vilken religion de vill eller ingen alls. Det är deras sak. Naturligtvis kan den AA-medlem som vill, också söka hjälp hos kurator eller delta i gruppterapi. AA ersätter varken religion eller terapi.
Vad vi gjorde under våra första dagar i frihet
Vad vi tar oss för under de första timmarna efter frigivningen - även små saker som verkar betydelselösa - kan påverka hela vårt fortsatta liv. När vi ser tillbaka är vi säkra på en sak. Vad vi gjorde den första dagen ute på gatan var avgörande för om vi skulle förbli fria eller låsas in igen. Här är några tips för första dagen. Det visar hur många av oss har klarat att förbli nyktra och fria.
Vi kom ihåg att frigivningsdagen bara är ännu en 24-timmarsperiod
Vi försökte att inte dagdrömma om frigivningsdagen. I AA försöker vi ju leva en dag i taget. Genom att göra det undviker vi besvikelser. Och för några av oss blev frigivningsdagen bättre än vi hade kunnat hoppas. När frigivningsdagen kommer, behåller vi lugnet. Det är bara ännu en dag i vårt tillfrisknande. Huvudsaken är att man inte tar en enda öl, en enda drink eller ens läppjar på något med alkohol i idag. Det är grundläggande om man vill hålla sig borta från cellen.
Vi gjorde upp planer
Före frigivningen var vi tvungna att planera lite. Vi måste se till att vi hade någonstans att bo. Meddela familj och vänner att vi var på väg hem. Göra upp någon slags plan för att skaffa ett jobb. Så utan att oroa oss för mycket över hur dessa planer skulle utfalla, gjorde vi vad vi kunde, för dagen.
Vi ordnade kontakt med AA
Vi såg till att vi hade telefonnummer och adresser till några AA-medlemmar. Tidigare hade vi talat om att komma i kontakt med AA-medlemmar utanför fängelset. När de kom till AA-möten i fängelset lärde vi känna dem. Vi passade på att skriva ner deras namn och telefonnummer. För många av oss räddade detta livet. Inte alla AA-medlemmar lämnar ut den information första gången de träffar folk. Kom ihåg att alla i AA är alkoholister. En del är blyga och rädda för att träffa människor, andra lämnar gärna ut namn och telefonnummer. Från dessa AA-besökare fick vi ocksåadress och telefonnummer till AA:s servicekontor och till AA:s regions- ochdistrikskontor i den stad vi skulle komma att bo i. Många AA-medlemmar kan ocksåge dig en möteslista, som visar tid och plats för alla AA-möten i din närhet. Ibland kunde de ordna så att en AA-medlem mötte upp och förde oss till ett AA-möte i friheten. Men en vän, släkting eller AA-medlem som planerat att träffa oss kan bli försenad. Så vi ansvarade själva för att ta kontakt med AA.
Vi väntade inte på att någon annan skulle göra det åt oss. När allt kommer omkringså är det vår egen hälsa och vårt eget liv som vi försökte tillvarata. Vi tog inga risker. Det var toppen när någon hjälpte oss. Men i längden är vårt eget liv också vårt eget ansvar. Så vi såg till att besöka så många AA-möten vi kunde.
En sak till: Om vi skulle träffa någon såg vi till att det inte skedde i en bar. Vi såg också till att vi gick på toaletten innan vi klev av tåget eller bussen. Ni vet förmodligen redan varför. Många av oss ville gärna förbli nyktra, men så fort vi behövde gå på toaletten eller växla för ett telefonsamtal, så kan man gissa sig till vad som hände: vi satte kurs på närmaste pub. Det var helt enkelt av gammal vana. En dålig gammal vana. Vi behövde nya vanor nu, för att må bra.Vi mindes HALT
De fyra bokstäverna står för fyra saker som man ska undvika. När vi kom ihåg dem mådde vi bättre. Vi försökte undvika att bli Hungriga, Arga, Ensamma och Trötta. Alla dessa känslor fick oss att må dåligt. Det är lätt att börja tänka på alkohol i ett sådant läge.
Hungrig? Ät!
Utan undantag åt vi frukost på vår frigivningsdag. Upphetsade eller inte, om detbehövs så tvingade vi i oss maten. Att äta något hjälper, även om det bara är en chokladkaka. Längtan efter ett glas blir inte så stark när man har ätit godis eller druckit en chokladshake.
Arg? Lugna ner dig!
För några av oss gick frigivningsdagen utan problem. Men för några gick saker och ting fel den dagen. Papper blev försenade eller kom bort. Buss- och tågtider blandades ihop. Folk gjorde inte som vi ville.
Inget blev rätt. Allt blev en enda röra. Så vad gjorde vi när vi blev arga? Allt, utom att dricka. Byt ämne! Läs! Dra en rolig historia! Vad det var som gjorde oss arga är det inte värt att orda mer om.Ensam? Prata!
I häkte eller fängelse får du nästan aldrig något privatliv, om du inte sätts iisoleringscell. Du är alltid omgiven av människor, alldeles för många. Så vi ville vara ifred, på ett lugnt ställe, där ingen skrek, snarkade eller grät. Där ingen hamrade på metall. Där inga klackar smällde mot betonggolvet. Det är bara det att när man är ensam kan det vara svårt att låta bli att tänka på att dricka! Att känna sig ensam var inte bra för oss. När vi är ensamma kan tankeverksamheten skena iväg. I AA är vi lyckligt lottade. Vi kan alltid hitta människor som oss. Personer som vet precis hur det känns att vara ensam eller att vilja dricka. Så vi går till ett AA-möte eller ringer en AA-medlem.
Trött? Vila!
Förutom att undvika att bli för hungrig, arg eller ensam, se till att inte bli för trött. Några av oss sov inte mycket natten innan vi skulle frigavs. Och sedan, under vår första natt i frihet, hade vi problem att somna. Att vara för trött kan vara farligt för oss. Innan vi visste ordet av tänkte vi på alkohol. Så vi tog det lugnt. Kanske till och med tog oss en tupplur. Även om vi inte kunde somna så räckte det att bara ligganer och sluta ögonen. Senare lärde vi oss att inte oroa oss för sömnen. När våra kroppar är tillräckligt trötta så sover vi. Hur som helst, ingen har någonsin dött av att vara vaken! För att sammanfatta: När vi kände oss nere kollade vi de här fyra sakerna. Var vi hungriga, arga, ensamma eller trötta? Vi mådde bättre så fort vi kunde ändra på något av dessa. Tanken på alkohol försvann.
Vi gick inte på festen utan gick till en annan sorts fest
Många av oss dagdrömde om allt vi skulle göra när vi kom ut. Dessa drömmarinnefattade nästan alltid att få sig några glas och lite kärlek. Men festen ledde oss tillbaka på problemvägen. Bara för att vi inte druckit på ett tag så är vi inte botade från alkoholismen. Oavsett hur länge vi hållit oss nyktra kunde vi aldrig dricka utan risk igen. Vi hade ingen lust att stå framför domaren igen så vi ändrade våra gamla rutiner. Vi beslöt att vänta en dag, kanske en vecka eller två,innan vi gick på en fest. Vi undvek att ha sex också, i alla fall ett tag, om vi var rädda att det skulle få oss att börja dricka igen.
Vi gick till AA för att hålla tankarna borta från alkohol
Det finns en trygg trevlig plats för den som vill hålla sitt alkoholproblem stången. Det är ett AA-möte. Även om vi aldrig förut träffat människorna, förstår de att vi vill hålla oss borta från barerna.
Vi försökte att säga sanningen
Vi i AA har försökt att ge upp vår gamla ovana att ljuga. Många av oss ljög av ren rutin! Men vi tror nu att det är enklare och säkrare att försöka säga sanningen. På så sätt blir vi inte förvirrade.
Följande frågor kanske besvärar dig. De besvärade många av oss.
1. Ska jag berätta för vänner och familj att jag går på AA-möten?
Var och en måste bestämma detta själva. Vad som är bra för oss kanske inte är bra för dig. Låt oss klargöra en sak direkt. Ordet "anonym" betyder inte att vi håller vårt medlemskap i AA hemligt för familj, vänner eller bekanta. De flesta av oss berättade för vänner och familj att vi var med i AA. Alkoholism är en sjukdom. Det är inte något skamligt att tillfriskna från den. Anonymitet betyder att vi inte låter publicera våra fullständiga namn och vårt AA-medlemskap i tidningar eller tidskrifter eller att vi använder det till att glorifiera oss själva i etermedia. Vi talar naturligtvis aldrig om andra medlemmar i AA.
2. Ska jag berätta för andra AA-medlemmar att jag just kommit ut från
en anstalt?Inte heller i det här fallet kan vi säga vad du ska göra. Det måste du bestämma själv. Några av oss anser att vi inte bör nämna det på ett tag. Vi lärde känna människorna i AA lite bättre innan vi berättade hela vår levnadshistoria. Å andra sidan kände många av oss att det var en god idé att tala sanning från början. På så sätt behövde vi inte gå omkring och dölja något. De flesta AA-medlemmar förstod. Det störde dem inte alls. Många av dem har också suttit inlåsta. När vi visar att vi verkligen vill hålla oss nyktra så bryr sig inte
AA-medlemmar om vårt förflutna. Och det fans en extra stor bonus. När vi berättade hela sanningen så hjälpte det andra som suttit inne. De var lika ensamma och rädda som vi var. Andra män och kvinnor med brottsligt förflutet hade hjälpt oss. Ett av de bästa sätten att tacka på var att i vår tur hjälpa någon annan.Vi försökte att inte förvänta oss att AA skulle göra saker för oss
Medlemmar av AA har haft bra dagar och dåliga. Några är vänligare än andra. Några har stora problem i sina liv. Några är avspända, glada och hjälpsamma. Andra är fortfarande rädda. Några i AA är det lättare att tycka om än andra. Så vi lärde oss att inte förvänta att alla AA-medlemmar skulle ta emot oss med öppna armar. Men de flesta vill tala om och lyssna på hur det känns att vara nykter. Genom att läsa AA-litteratur och tala med kamraterna lärde vi oss att AA inte gör vissa saker. Vi kunde inte vänta oss
något av detta:1. AA bistår inte med bostad, mat, kläder eller pengar.
2. AA hjälper inte till med att få jobb.
3. AA löser inte familjeproblem.
4. AA har inte någon medicinsk- eller juridisk rådgivning.
5. AA ordnar inte några romanser eller sexuella kontakter.
6. AA har inte någon psykiatrisk rådgivning eller behandling.
7. AA lovar inte någon att få sociala kontakter och har inte heller någon verksamhet
för konst, konsthantverk, sport eller andra fritidssysselsättningar.
8. AA tvingar oss inte att göra någonting som vi inte vill göra.
9. AA utfärdar inte några rekommendationer och ger inte några referenser till
advokater eller domstolar.Det är inte det som AA handlar om. AA-medlemmar berättar bara hur de höll sig nyktra, en dag i taget. När vi ville, kunde vi pröva det som hade hjälpt dem. Om någon vill ta ett glas, låter AA den personen avgöra själv. Vi försöker hjälpa en person med alkoholproblem av en anledning: Det hjälper oss att hålla oss nyktra. Att hjälpa någon annan är bra för oss. Det är därför vi gör det. Vad har du att förlora? Idag kan vara den första dagen av din nya, bestående frihet. Hur som helst - AA är i alla fall mycket bättre än att sitta i en cell!
Se vidare den svenska AA-sidan.
Jag är ansvarig... När helst, var helst någon ber om hjälp vill jag att AA alltid finns till hands.
Och för det är jag ansvarig.