Självförsörjning.

AA - Där pengar och andlighet möts.

AA:s Ingress.

AA – Anonyma Alkoholister
är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, 
förhoppningar  och styrka med varandra för att söka lösa sitt 
gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism.

Det enda kravet för medlemskap är en önskan att sluta dricka.

AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande 
genom egna frivilliga bidrag. AA har ingen anknytning till någon religion, 
politisk organisation eller institution. Ej heller till annan rörelse av något slag. 
Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare 
för eller motståndare till något annat.

Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra 
alkoholister att uppnå nykterhet.

AA-grupperna bör vara helt självförsörjande genom sina medlemmars egna frivilliga bidrag. Vi tror att varje grupp snarast bör nå detta mål och att varje offentlig begäran om pengar i AA:s namn är mycket farlig, vare sig det gäller grupper, klubbar, sjukhus eller andra utomstående verksamheter. Vi tror att det är oklokt att acceptera stora gåvor från vilken källa det än må vara eller ta emot andra bidrag som medför någon som helst förpliktelse. Vi är också av den bestämda uppfattningen att AA, utöver en måttlig reserv, inte bör samla på sig pengar och skapa fonder för obestämda aktiviteter utanför AA:s program. Vår erfarenhet har lärt oss att ingenting kan så säkert förstöra vårt andliga arv, som meningslösa gräl om egendom, pengar och makt. Tradition sju (långa versionen).

Där pengar och andlighet möts.

”När jag första gången skulle tala om pengar på ett kretsmöte, då jag var min regions kassör, ropade en man längst ner i rummet: ’Varför i all sin dar pratar du alltid om pengar när detta är ett andligt program?’  Jag blev ställd, och jag viste inte vad jag skulle svara honom.”

Från allra första början har AA alltid dragit på sig kostnader – antingen det gäller pengar för en kanna kaffe eller hyran för möteslokalen. Under den första tiden betalades dessa kostnader ofta av individuella AA-medlemmar eller av icke-alkoholistiska vänner som upplät sina sällskapsrum, salonger och vardagsrum för AA. Allt eftersom de här tidiga vännernas och medlemmarnas generositet inte längre räckte för AA:s utgifter blev gemenskapens behov av inkomster mer och mer tydligt.
Bill W, en av AA:s grundare, och några av de andra tidiga AA-medlemmarna, kände att det enda sättet för gemenskapen att överleva var att be om ekonomiskt stöd från hjälpsamma institutioner eller individer utanför AA. Dessa finanslejon skulle sedan kunna bidra med de medel som gemenskapen behövde för att utföra det viktiga tolvstegsarbetet enligt de tidig AA-medlemmarnas visioner – att avlöna armén av betalda pionjärer, kedjan av AA-sjukhus och biblioteket med böcker som de säkert skulle skriva.
En tänkbar AA-beskyddare som kontaktades av tidiga AA-medlemmar med vädjan om pengar, hjälpte emellertid i stället till med att lägga grundstenen för AA:s tradition om självförsörjning: ”Jag är rädd för att pengar kommer att förstöra denna sak”, sade John D Rockefeller Jr, samtidigt som han uttalade sin uppskattning om den färska gemenskapen.
Detta markerade en vändpunkt i AA:s historia allteftersom det riktiga i Mr Rockefeller’s uttalande sjönk in. AA-medlemmarna började se sanningen i det gamla ordspråket ”Den som betalar fiolerna får också bestämma melodin”. Så såddes fröet till Sjunde Traditionen.

”Vi kan inte snåla” .

Med insikten om att AA måste avstå från bidrag utifrån för att bibehålla vår självständighet och vårt oberoende, kom förståelsen, att de pengar som behövs för att AA skulle överleva, borde komma från de enskilda AA-medlemmarna och grupperna. Bill W uttryckte det så här 1957: ”Vårt andliga sätt att leva kan räddas för framtida generationer om vi, som gemenskap, kan motstå frestelsen att motta pengar från världen utanför. Men detta medför ett ansvar, som varje medlem bör förstå. Vi kan inte snåla när kassören i vår grupp låter hatten gå runt. Våra grupper, våra regioner och AA som helhet kan inte fungera om inte vår service är tillräcklig och våra räkningar är betalda”.

”När vi möter och motstår frestelsen att ta emot stora gåvor, gör vi det endast av klokhet. Men när vi är generösa med ”hattpengar” visar vi att vi är tacksamma för allt det vi fått i AA. ”Hattpengarna” blir den symbol som bevisar att vi är angelägna att dela det vi har funnit med alla dem som fortfarande lider.”
(The Language of the Heart/Hjärtats språk/ s 221)
“Självförsörjning börjar med mig, därför att jag är en del av oss – gruppen. Vi betalar vår hyra och våra räkningar, köper kaffe, kakor och AA-litteratur. Vi stödjer vår krets, region och vårt servicekontor. Om inte dessa grundstrukturer fanns, skulle många nya människor aldrig upptäcka AA:s mirakel.”

Tolvstegsarbetet är AA:s livlina – att föra budskapet vidare till nästa lidande alkoholist. Utan det skulle gemenskapen vittra sönder och dö. Men även på denna anspråkslösa nivå, kostar oss den nödvändiga kontakten mellan en alkoholist och en annan alkoholist en investering av tid och pengar.
”Låt oss börja med min egen sponsor, Eddy” skriver Bill W i boken Alcoholics Anonymous Comes of Age (AA blir myndigt). ”När Eddy hörde hur allvarligt mitt drickande var, beslöt han att besöka mig. Han bodde i New York, jag bodde i Brooklyn. Hans beslut var inte tillräckligt. Det blev nödvändigt att båda agera och betala ut pengar.
Han ringde till mig, och sedan åkte han tunnelbana; totalkostnad tio cents. I telefonhytten och i tunnelbanans spärrhall, där började andlighet och pengar blandas. Det ena utan det andra hade inte lett någonstans alls.
Just då och där upprättade Eddy principen att AA i handling kräver att vi ställer upp med mycket tid men även lite pengar.”

Betala räkningen.

”Hur passar då AA-servicen, världsomspännande, regionalt och lokalt in i våra planer?” frågade Bill W i en artikel i oktober 1967 i AA Grapevine. ”Varför skulle vi ge pengar till detta?”
Enligt Bill, är svaret mycket enkelt. ”Varje AA-grupp har som syfte att göra mer och bättre tolftestegsarbete möjligt, antingen det gäller en möteslokal, ett servicekontor eller ett huvudkontor för världsservice.
Trots att de inte är så dyra i drift är våra servicecentra att absolut grundvillkor för vår fortsatta tillväxt och för vår överlevnad som gemenskap. Dessa kostnader är ett gemensamt åtagande som helt och hållet måste delas av oss alla. Vårt stöd till service är egentligen ett erkännande av att AA, överallt måste fungera med full kraft och att enligt vår tradition om självförsörjning, ska vi alla vara med och betala notan.”

Hur kan grupper medverka ?

För att stödja AA:s nödvändiga arbete, föreslår Servicekonferensen att enskilda grupper, genom sitt gruppsamvete, antar en bidragsplan som är anpassad efter gruppens ekonomiska situation.
När gruppens baskostnader blivit betalda (hyra, kaffe, AA-litteratur, lokal möteslista) och en ”måttlig reserv” har satts åt sidan för att täcka eventuella oförutsedda utgifter, kan gruppen besluta att ytterligare bidra till att föra budskapet vidare genom att sända pengar till följande AA-enheter.
Kretsen, som håller kontakt direkt med grupperna, och utser kretsrepresentanter till regionmötena, samt fungerar som en länk mellan region- och grupprepresentant.
Regionen, som samordnar AA-arbetet över ett större geografiskt område; sänder delegater till den årliga Servicekonferensen; sammankallar till regionmöten för att besluta om gemenskapens behov; samt tillhandahåller information för alla behov.
En del regioner har regionkontor med teleservice till hjälpsökande alkoholister. En del regioner har också en informationskommitté som understödjer kretsarnas och gruppernas regelbundna besök på sjukhus, skolor, arbetsplatser och till andra organisationer som ber att få personlig information.
Servicekontoret och AA-förlaget, som fungerar som ett lager för AA-information, kommunicerar med enskilda och grupper, publicerar AA-litteratur och tillhandahåller information och erfarenheter till professionella och andra som är intresserade av AA.

Vems arbete är det ?

Paradoxen i AA är, att ekonomiskt oberoende och försörjningen av vår gemenskap, som sköts av alkoholister och endast alkoholister, inte bara ökar AA:s betydelse för var och en av oss, utan också stimulerar och engagerar oss i vårt eget tillfrisknande… AA är vår ”sak” alltifrån gruppens kassa till balansräkningarna på Servicekontoret.

Pengar har aldrig varit ett krav för medlemskap i AA. För att bibehålla detta har alla AA:s betrodda tjänare ett ständigt åtagande att framhålla för gruppen och enskilda, värdet av självförsörjning och behovet av frivilliga bidrag i gemenskapen.
I avsikt att få ett välinformerat gruppsamvete, vänder sig många grupper till sina gruppservicerepresentanter, alternativt region- eller kretsrepresentanter för att få speciell information om ekonomin i AA. Många upptäcker då att deltagande i kretsar och regioner ger goda möjligheter till information om AA:s ekonomiska behov. På Servicekontoret är AA:s ekonomiska ställning en öppen bok, med månatliga resultatrapporter, en total balans- och resultaträkning som trycks varje år och redovisas tillsammans med AA-förlaget.

Hörnstenen.

”Nu när vi är nyktra i AA, betyder ordet ’självförsörjning’ att dela med sig. Det har med människor att göra, självrespekt, tacksamhet och att vi är privilegierade att ge – inte ta – i materiella termer.”

Gemenskapen har alltid stött på problem med pengar, egendom och prestige i en eller annan form. Men genom visdom i Sjunde Traditionen, har vi aldrig behövt vika från vårt ursprungliga syfte: att föra budskapet vidare till den alkoholist som fortfarande lider – var han eller hon än finns. Detta är det grundläggande arbete för Anonyma Alkoholister, och för att säkerställa att AA:s hand alltid förblir utsträckt, måste pengar och andlighet fortsätta att blandas. För det är vi alla ansvariga.

Frågor och svar om AA:s finanser.

Vad är en ”måttlig reserv” ?
De lokala behoven bör avgöra vilken måttlig reserv en grupp skall ha. Ett förslag på måttlig reserv för regioner och kretsar kan vara en till tolv månaders kostnader, beroende på lokala behov.

Har Servicekontoret och Förlaget en ”måttlig reserv” ?
Gemenskapen har en reservfond, vars storlek täcker ett års kostnader för löner, hyror och andra garantiåtaganden i händelse av avveckling av verksamhet.

Finns det en gräns för hur mycket en enskild person kan skänka till Servicekontoret ?
Ja, Gränsen är 10.000 kr.

Kan en grupp ha för mycket pengar ?
Det klargörs i Tradition Sju, långa versionen, att ”vi ser med oro på de AA-kassörer, som har tillräckliga reserver men ändå samlar pengar som inte är avsedda för bestämda AA-ändamål.
Erfarenheten har ofta visat att ingenting kan med så stor säkerhet förstöra vårt andliga arv som meningslösa dispyter om egendom, pengar och makt”.

Vem sköter Servicekontorets del av våra gruppbidrag ?
Servicekontorets anställda sköter den löpande driften av kontoret. Utbetalningar sker alltid av kontorsansvarig i samråd med av AA-förlaget utsedd person, ofta dess ordförande som även är medlem av Förtroenderådet. Alla transaktioner redovisas månatligen till AA-förlaget. AA:s ekonomiska affärer är en ”öppen bok”. Bokföringsböckerna i original är tillgängliga på Servicekontoret för genomgång när som helst.

Vem sköter de andra delarna av våra gruppbidrag ?
Regioner och kretsar har valda frivilliga kassörer som sköter de kassor som grupperna bidragit till. Dessa redovisar alltid ekonomin på region- respektive kretsmöten.

Hur kan en enskild medlem bidra till Servicekontoret ?
På din AA-födelsedag kan du bidra med t ex 10 kr för varje nyktert år, eller så mycket som du vill (upp till 10.000 kr per år).

Finns det andra typer av bidrag ?
Speciella bidrag: Överskott som insamlats på stormöten, seminarier, konferenser, regionsammankomster etc. (Det finns inga gränser i samband med dessa bidrag.)

Bidrar alla grupper till AA:s serviceenheter ?
Nej, Bidraget är helt frivilligt och en del grupper har helt enkelt inte råd med några ytterligare bidrag efter att ha täckt sina grundbehov. Utöver detta finns det grupper som, av det ena eller andra skälet, väljer att inte bli en del av själförsörjningsnätverket. Trots detta, får dessa grupper, om de så önskar, grundläggande service från kretsar och regioner och kan bli registrerade på Servicekontoret, där de får samma service som alla andra grupper. 1997 bidrog 23 procent av alla registrerade grupper till Servicekontoret.

De bidrag som kommer till Servicekontoret – vad används de till ?
Av varje ”Tjuga” går 5 kr till Förtroenderådet och dess kommittéers arbete, 4 kr till gruppservice, 2.50 kr till AA-möteslistor, 2.50 kr för information till allmänheten och samhället, 2 kr till servicekonferensen, 2 kr till Världservicedelegater, 2 kr till litteratur och 0.20 kr till andra länder.

Hur mycket kostar det per grupp att förse grupperna med grundläggande service ?
I slutet av 1996 var den årliga kostnaden för service per grupp 183 kr medan genomsnittsbidraget per grupp var 82 kr. Skillnaden mellan dessa två siffror täcks av inkomst från AA-litteratur.

Min grupp har inte mycket pengar. Är det bättre att inte sända något alls tills vi kan skicka ett större bidrag ?
I gemenskapens anda kan inget bidrag, som syftar till att för budskapet vidare, vara för litet. Bill W talade om vårt ”gemensamma åtagande” att stödja AA-service, och om alla väntade tills de hade en ”större summa”, vore det mer än troligt att AA:s räkningar skulle förbli obetalda.

Går inte alla AA:s pengar in i en pott? Med andra ord, när våra grupper bidrar till Servicekontoret, är det inte våra pengar som distribueras till kretsar, regioner och servicekontor ?
Nej. Varje AA-enhet – grupp, krets, region, regionkontor och servicekontor – har en speciell service och är självständig. Var och en är åtskild från den andra.

Exempel på grundbidrag till AA:s serviceenheter.
Många grupper tycker att "60-30-10 planen" är en bra fördelningsprincip för deras överskott:
60% till Kretsen, 30% till Servicekontoret och 10% att användas för gruppens egna aktiviteter.

Vart skall jag sända bidrag?
Bidrag till Servicekontoret betalas till:
AA:s Servicekontor
Box 16387, 103 27 Stockholm
Pg 70 94 25-3

Jag är ansvarig... När helst, var helst någon ber om hjälp vill jag att AA alltid finns till hands.
Och för det är jag ansvarig.

www.aasidan.info.se