|
Dagliga Reflektioner 21 februari. JAG ÄR EN DEL AV DET HELA. Med
ens blev jag en del - om också bara en
liten del - i världsalltet... När jag första gången kom till AA bestämde jag mig för att "de" var riktigt trevliga människor - kanske lite naiva, en smula för vänliga, men i grunden vanliga hyggliga människor (med vilka jag hade mycket lite gemensamt). Jag träffade "dem" på möten - det var ju när allt kommer omkring där "de" fanns. Jag tog "dem" i hand, och när jag gick ut genom porten, glömde jag bort "dem" helt och hållet. Så en dag ordnade min Högre makt, som jag på den tiden inte alls trodde på, så att det sattes igång ett ideellt arbete, som låg helt utanför AA men som många AA-medlemmar råkade bli engagerade i. Vi arbetade tillsammans och jag lärde känna "dem" som människor. Jag kom att beundra "dem", till och med tycka om "dem" och trivas med "dem", mig själv till trots. Jag kände mig dragen till "deras" sätt att tillämpa programmet i vardagslivet, inte bara prata om på möten. Jag ville ha vad de hade. Plötsligt blev "de" till "vi" och jag har inte tagit ett glas sedan dess. |