Dagliga Reflektioner 4 april.

ATT STRÄCKA SIG EFTER MÅNEN.

Denna mycket påtagliga mindervärdighetskänsla förstoras av hans barnsliga känslighet och det är detta tillstånd som framkallar hans omättliga, onormala begär efter självuppskattning och efter framgång i andras ögon. Han är fortfarande ett barn som gråter därför att han inte når månen. Och det tycks som om månen inte vill ha honom!
LANGUAGE OF THE HEART,p.102

När jag drack tycktes jag vackla mellan att känna mig totalt osynlig och tro att jag var universums medelpunkt. Att finna den känsliga balansen mellan de två ytterligheter har blivit ett viktigt inslag i mitt tillfrisknande. Den måne som jag ständigt grät efter är, nu när jag är nykter, sällan full. I stället visar den mig alla sina andra faser och det finns något att lära av dem alla. Verkliga kunskaper har ofta följt efter en tid av månmörker, i oupplysthet, men för varje månvarv i mitt tillfrisknande blir ljuset starkare och jag ser klarare.

tillbaka