CITAT m.m.

Sin identitet finner man först när man ägnar sig åt en skapande verksamhet sprungen ur ens inre. Paradoxalt nog finner man den inte, om man inte går upp så intensivt i skapandet, att man glömmer sig själv. (Anne Morrow Lindbergh)

    Den största gåva vi kan ge varandra är att skänka varandra uppmärk-
    samhet.     (Sue Atchely Ebaugh)
    Man äger inte visdom om man inte har levat.

     (Sue Atchely Ebaugh) Att leva är att helt och fullt hänge sig åt livet med alla dess glädjeämnen och fallgropar. Det är att inte undvika erfarenheter och svårigheter som man inte tror sig om att klara av. Inte förrän vi har klarat av dem, lär vi oss vad vi själva går för. Först då inser vi, hur mycket vi orkar med vid olika tillfällen. och det är visdom.

    Var är den djupa glädje som jag söker,
    som ensamt stillar själens törst och hunger?
    Jag bar en sorg, den tyngde mig till jorden.
    Nu vill jag vänta svala morgondaggen.

    Var är den glädje, djupare än sorgen,
    den glädje som jag söker och skall vinna?
    Min själ förblöder i den tysta natten:
    men utan oro. Ljuset skall mig hinna.

    (Pär Lagerkvist)

Vårda denna dag,
ty den är livet.
Den är själva livet.

Dess korta lopp
omsluter tillvarons
sanna väsen:

Lyckan i att växa,
storheten att handla,
sällheten att förmå.

Ty gårdagen är blott en dröm,
och morgondagen är en hägring.

Men vårda denna dag,
så blir var gårdag
en dröm om lycka,
och var morgondag
en hägring av hopp.

Vårda därför denna dag!

**************************

Mörkret är ej frälsning,
frälsning är det klara,
glädje är andens hälsobad.

Du skall springa ut i
stora, ljusa,
svala böljor.
Du skall vara glad.

Glädje, det är gröna
träd och sommarvindar,
sol och måne som
tända sig.

Sorg är också glädje,
om den blir till dikt en dag och
skönt förblindar
dig.
(Bo Bergman)


Du måste offra allt
och ta din glädje,
där den är vassast mängd med tagg
vid dikeskanten
- där den är bittrast
och mest tung för dig,
den hårda glädjen.

Säg, anar du vad den förmår att ge,
den hårda glädjen,
som pressar allt ditt innersta
och smular ditt hela jag
och träffar det du djupast gömt
och dödar -
men finns hos dig
och växer till ett ofattbart
och sällsamt dyrt och bittert vunnet ting
i dig -
den hårda glädjen,
som stiger som ett jubel
ur din själs förtvivlan?
(Kerstin Söderholm)

    Både ens fysiska och psykiska jag påverkas, när man har skrattat och haft roligt. (Catherine Ponder)
    Allt är så farligt, att ingenting är riktigt skrämmande. (Gertrude Stein)
    Vi föds i oskuld. Fördärvade blir vi senare. Första gången vi ängslas, första gången vi längtar efter något vi inte kan få, första gången vi känner oss annorlunda, första gången vi känner ett behov av att vara bättre än andra, mer omtyckta, starkare, rikare, mer begåvade - det är då fördärvet börjar, det är så vi har blivit fördärvade. (Laura Z. Hobson)

    Gråvädersdagen trycker mot takåsen.
    Det luktar mögel och sorgsenhet.
    I hjärtats ena kammare molar raseriet,
    i den andra sitter döden och gäspar.
    Plötsligt kan glädjen uppenbara sig,
    morgonfräck, nästan prålande,
    som tuppen på en gödselstack.
    (Werner Aspenström)

    Bered dig att möta din värld.
    Öppna dig äntligen för den sång
    till vilken du föddes.
    Sjung inte själv.
    Låt de sjungande hålla sitt intåg.
    De som så länge väntat.
    Inte i tystnad,
    men i den stumhet som var du.
    Bered dig att möta din värld.
    Gör dig till en ingång.

    Till sist ska du finna
    att allt är berett
    av begynnelsen. Att ingång
    och utgång är ett.
    Att sången du sökte
    var chimär och sången du fann
    var sången som sökt dig
    i det blindo som var du.